Områden som behandlas

Migrän är en grov huvudvärk som drabbar i stort sett var femte kvinna och var tionde man av Sveriges befolkning. Symtomen varierar, men vanligast är en svår och intensiv huvudvärk, oftast på ena sidan av huvudet. En person med migrän blir ofta överkänslig mot ljus, ljud och dofter, mår illa och drabbas av sömn- och koncentrationsstörningar samt mår sämre av att röra sig.

Många som drabbas av migrän får även försymtom, exempelvis humörsvängningar, illamående och ibland så kallade auror, sinnespåverkan som sedan ofta övergår i själva migränanfallet.
Det finns ingen osteopatisk behandling som kan bota migrän, däremot kan det finnas ett samband mellan migrän och spänningshuvudvärk, där det senare kan behandlas av en osteopat.

Genom att behandla och lindra spänningshuvudvärk kan nämligen frekvensen av antal migränanfall minska, även om den inte undviks helt. Framför allt människor med migrän som även upplever stelhet och ömhet i nacke gör klokt i att undersöka om det finns en del av migränen som utlöses av spänningshuvudvärk.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk, som även om den är ofarlig ofta upplevs som mycket obehaglig. Symtomen brukar beskrivas som en molande värk, ofta som ett band runt huvudet samt smärta bakom ögonen och i bakhuvudet. Vissa upplever även en känsla av ömma punkter i nacke och käkmuskler. Det är inte heller ovanligt att huvudvärken varierar under dagen.

Grov spänningshuvudvärk kan ibland orsaka yrsel, öronsus, minnes- och koncentrationssvårigheter, varvid den lätt kan misstas för migrän. Spänningshuvudvärk är dock något annat, med en annan orsak och andra behandlingsalternativ än migrän. Spänningshuvudvärk kan dock utlösa migränanfall hos migränpatienter.
Orsaken till spänningshuvudvärk är inte helt klarlagd, men spända och felaktigt belastade muskler kring ansikte, nacke och bröstrygg verkar vara bland de bakomliggande faktorerna, likaså stress och sömnbrist.

Det en osteopat gör är att skapa avslappning i musklerna kring nack-, käk-, och ryggmuskler samt söka och korrigera de faktorer som orsakade spänningarna från första början, exempelvis genom att via behandling och rehabiliteringsträning korrigera hållning, eller genom en ergonomisk analys av arbets- eller fritidsaktiviteter.

Mellan kotorna i ryggraden finns diskar som underlättar rörelse och cirkulation, samt skyddar ryggen. Diskarna består av en yttre kraftig ring som omsluter en inre kärna, likt ett bildäck och en fälg. Vid skador eller upprepad felaktig belastning kan den yttre ringen brista och delar av kärnan pressas ut utanför disken. Något som kan trycka på nerver eller på andra sätt skapa inflammation och smärta i ryggen.

Diskbråck drabbar i huvudsak ländryggen och/eller nacken, och är vanligare än många tror. Upp till 1/3 av alla friska personer i Sverige tros ha ett eller flera diskbråck i ländryggen utan att det skapar problem eller smärta. Det är först när den läckande kärnan direkt eller indirekt påverkar nerver i ryggen som smärta uppstår. Typiska symtom på diskbråck är utstrålande smärta i armarna eller benen, ibland med känselbortfall och svaghet i specifika muskler eller rörelser.

De flesta diskbråck läker om personen agerar rätt och låter dem läka. En behandling av osteopat består till största delen av symtomlindring i kringliggande ömma muskler, rehabiliteringsövningar och ergonomisk rådgivning.

Obs: diskbråck i kombination med svårigheter att kontrollera urin/avföring kräver att patienten söker akut vård.

Nackspärr uppstår när muskler i nacken krampar så hårt att det inte längre går att röra på nacken. Utöver en oförmåga att röra nacken uppstår symtom som smärtor i nacken och bröstryggen vid försök till rörelser. Det är inte heller ovanligt att smärta strålar ut från nacken till axlar, armar och huvud.

Orsaken till nackspärr varierar och problemet kan uppstå spontant hos i stort sett vem som helst. Ofta finns det sedan tidigare bakomliggande muskelspänningar i rygg- och nackmuskler. När nackspärren väl uppstått blir musklerna spastiska, det vill säga de krampar av sig själva och förlorar förmågan slappna av utan hjälp.  Inte sällan hänger problemen ihop med felaktig arbetsställning, dålig hållning, mindre trauman eller överansträngning.

Nackspärr behandlas oftast med goda resultat av en osteopat, behandlingen går ut på att först få musklerna i nacken att slappna av, samt finna och sedan korrigera de faktorer som låg bakom uppkomsten av problemet. Detta görs ofta genom en kombination av olika behandlingstekniker, rehabilitering samt analys och rådgivning kring olika saker i patientens vardag.

Impingement eller ett så kallat inklämningssyndrom uppstår när en muskel och dess sena kläms ihop i axelleden. Vid repetitiv belastning i synnerhet med armarna ovan axelhöjd irriteras den klämda senan vilket ofta ger upphov till en inflammation av närliggande fettkudde, en så kallad bursa.

Symtomen brukar kännetecknas av punktsmärta på utsida/framsida axel med en diffusare utbredning mot utsida överarm. Detta noteras oftast i rörelser ovan axelhöjd, till exempel vid hårtvättning, lyfta ned en pärm från hög hylla, skriva i en taklampa. Den bakomliggande orsaken är ofta en stel bröstrygg och vissa fall muskulär instabilitet kring skulderblad och således en överbelastning av axelleden och dess muskulatur, som ofta kallas för rotatorkuffen. Ser man till hållning och ergonomi kan man ofta se något framåtroterade axlar hos den drabbade.

Målet med behandlingen är att behandla lokalt kring smärtgivande strukturer men samtidigt påverka den bakomliggande problematiken. Detta bland annat genom att förbättra rörligheten i bröstrygg och stabilisera, via övningar, skuldra och bål samt på sikt förändra ett troligen felaktigt rörelsemönster.

Prognosen för inklämningssyndrom är god men ofta en långsam process i de fall det endast rör sig en mjukdelsskada. I vissa fall kan det finnas en bakomliggande skada på brosk eller ledkapsel som försvårar läkningsprocessen. Vid långvariga och svårbehandlade besvär prövas även antiinflammatorisk behandling efter läkares rekommendation.

En osteopat diagnosticerar, behandlar, ordinerar lämpliga övningar och utbildar dig på vägen till en smärtfri axel.

Smärta i ryggen är vanligt, och uppstår ofta i samband med vissa rörelser. Cirka 80% av befolkningen i Sverige drabbas någon gång under sin livstid av ryggsmärta, och bakom smärtan kan det ligga en rad olika faktorer. 

En osteopatisk behandling syftar till att diagnostisera och behandla både smärtan i sig och omkringliggande faktorer, så att smärtan inte bara lindras för stunden utan även hindras från att återkomma.

Att vara gravid innebär stora förändringar av kroppen. Vissa av dessa förändringar kan leda till att man får ont i ryggen. Vissa får inga besvär alls men många gravida får ont i ryggen någon gång under graviditeten. Vid graviditet så sker något som kallas foglossning. Det är naturligt och en förutsättning för att barnet ska komma ut.

Foglossning innebär att lederna kring bäcken och andra leder blir rörligare på grund av hormoner som utsöndras. Detta ställer högre krav på musklerna omkring rygg och bål. När vi behandlar smärtor i rörelseapparaten i samband med graviditet så tar vi först reda på vad det är som gör ont. Det kan vara foglossningen som orsakar smärtan men det behöver inte vara det. Det kan finnas många olika saker som gör att man får ont i ryggen. När magen börjar bli större så anpassar vi behandlingen för att det ska bli så bekvämt som möjligt. Att vänta barn ska vara så smärtfritt som möjligt!

Att vara gravid innebär stora förändringar av kroppen. Vissa av dessa förändringar kan leda till att man får ont i ryggen. Vissa får inga besvär alls men många gravida får ont i ryggen någon gång under graviditeten. Vid graviditet så sker något som kallas foglossning. Det är naturligt och en förutsättning för att barnet ska komma ut.

Foglossning innebär att lederna kring bäcken och andra leder blir rörligare på grund av hormoner som utsöndras. Detta ställer högre krav på musklerna omkring rygg och bål. När vi behandlar smärtor i rörelseapparaten i samband med graviditet så tar vi först reda på vad det är som gör ont. Det kan vara foglossningen som orsakar smärtan men det behöver inte vara det. Det kan finnas många olika saker som gör att man får ont i ryggen. När magen börjar bli större så anpassar vi behandlingen för att det ska bli så bekvämt som möjligt. Att vänta barn ska vara så smärtfritt som möjligt!

En envis smärta eller trötthet/stelhet mellan skulderbladen. På ena eller båda sidor om ryggraden. Börjar ofta med lokal punktömhet ”likt en ärta” som sedermera breder ut sig som molande trötthet. Inte ovanligt med smärta eller begränsningar vid djupa andetag.

Detta är ett vanligt besvär hos patienter som söker sig till en osteopat. Besväret är ofta kopplat till sittande arbete framför dator eller stående över en disk. Ett osteopatiskt omhändertagande syftar till att återskapa normal rörelse i bröstrygg och revbensleder samt minska spänningar och öka cirkulation i omkringliggande muskulatur. Slutligen fokus på ergonomi och effektiva övningar för att hålla besvären på avstånd över tid.

Ryggskott eller även kallat Lumbago och betyder kort och gott smärta i ländrygg. Vanligt förekommande. Ca 80% av befolkningen har någon gång i livet drabbats. Denna diagnos omfattar all smärta i ländrygg där smärtgivande struktur inte är helt fastställd men i regel friad från allvarligare åkomma. Smärtgivande strukturer kan vara nerv, led, disk och eller muskel/bindväv. Kan debutera akut, ofta i samband med en rörelse där patienten rapporterar att ”bara högg till”.

Symtomen kan även uppstå gradvis smygande. Smärtan är lokaliserad till ländryggen men en diffus smärta kan även breda ut sig mot säte, höft och lår. Vid en osteopatisk undersökning strävar vi efter att lokalisera smärtgivande struktur och behandla samt rehabilitera utifrån bedömd orsak för optimal återgång till symtomfrihet.

En typisk tennisarmbåge uppstår pga. en överbelastning av underarmens handsträckarmuskler. Typfallet är en medelålders person som just börjat spela tennis/squash, eller hantverkare. En bakomliggande låggradig, repetitiv överbelastning i arbetet som senare ofta debuterar i och med kraftigare överbelastning i form av exempelvis ett backhand-slag med tveksam teknik.

Typiska symtom är en molande/värkande smärta över utsidan av armbågen. Dessa kan ibland breda ut sig ut och ”stråla ut” nedåt mot handrygg. Noteras som oftast i statiska positioner av handled som vid tangentbordet eller lyfta en stekpanna eller ett mjölkpaket.

Skador på menisken eller smärta i knät som orsakas av menisken är vanligt.

I knäleden där smalbenet och lårbenet möts finns brosk (menisker) på smalbenet som ska stabilisera samt jämna ut ledytan i knät. En skada på en menisk kan ge smärta, men det är möjligt att ha en skadad menisk utan att få symtom av det. Du kan ha en trasig menisk och som syns på röntgen utan att ha symtom eller problem.

De vanligaste symtomen på att menisken är skadad är att knät blir ömt och svullet, det låser sig och att det gör ont när man vrider knät eller sitter på huk. Om det är menisken som ger smärta så hjälper operation ofta, men innan operation görs försöker man alltid med specifik träning och manuell behandling.

Patellofemoralt smärtsyndrom innebär att man har smärta på framsidan av knät. Den vanligaste orsaken till den här smärtan är obalanser i musklerna som löper i närheten av knäskålen. Om vissa muskler drar mer än andra så kan strukturerna i och runt knät bli överbelastade.

Hopparknä ger oftast smärta just under knäskålen och ibland ovanför knäskålen. Vid överansträngning såsom upprepade hopp kan det uppstå små bristningar i knäskålssenan, vilket kan medföra smärta på grund av inflammation och förändringar i senvävnaden. Det är en vanlig överansträngningsskada att få ont i nedre fästet för den främre lårmuskeln. Ofta är det idrottare som har stor kraftisättning vid hopp som drabbas, därav namnet hopparknä. Quadricepsmuskeln på framsida lår fäster via knäskålen och knäskålssenan in på framsidan av smalbenet. Stelhet, förkortning av quadricepsmuskeln orsakar ökat drag på knäskålen och patellasenan, vilket kan orsaka rupturer och inflammation av senan.

Smärta på utsidan av knät som kommer vid löpning kallas ofta löparknä. Den vanligaste orsaken till den smärtan är att senan som går på utsidan av låret är överansträngt. Senan som utgörs av slutet på stora sätesmuskeln och tensor fascia latae, den börjar ungefär vid höftkulan och slutar högt upp på utsidan av smalbenet. 

Det viktigaste innan man börjar behandla ett löparknä är att förstå orsaken till det. Om man har en benlängdsskillnad eller höga/låga fotvalv kommer inte stretchning ge några bestående resultat. Vid undersökningen av ett löparknä så bedömer vi skillnaden i styrka mellan höger och vänster ben, vi ser om rygg- och bäckenleder rör sig symmetriskt och pratar om hur ditt löpsteg och träningsmängd ser ut.

Behandlingen brukar bestå av mjukdelstekniker, ledjusteringar, träningsråd. Vanligtvis är prognosen väldigt god vid behandling av löparknä!

Slemsäckar i kroppen är till för att jämna ut belastningen och minska friktion på senor som passerar över ex hårda benknölar. Upprepad överbelastning irriterar slemsäcken och leder till inflammation ofta med värme och svullnad. Målet är att dämpa inflammationen och smärtan men framför allt utreda varför överbelastningen uppstår.

Vid snapping hip uppstår enstaka knäppande ljud när man böjer eller sträcker i höftled. Ta på sig byxorna eller kliva i eller ur bilen. Detta beror på att en muskelsena hoppar över en benknöl. Vanligtvis en sena som hoppar över bäckenkanten djupt i ljumsken (minor snappande hip) eller på utsidan höften (major snapping hip). Detta är ofta helt symtomfritt men kan ge upphov till irritation och inflammation på sikt. Snapping hip ger framför allt en indikation på en bakomliggande muskulär obalans som kan vara mer värdefull att kartlägga.

Muskelskador i vadmuskulaturen kan uppstå genom direkt våld mot muskeln, vid överbelastning eller vid kraftig uttöjning. Tennis leg är en uttöjningskada som uppstår genom en partiell ruptur, det vill säga att en del av muskeln brister. Detta sker i övergången mellan muskeln och dess sena på insidan av vaden. Skadan sker vanligtvis i den ytliga vadmuskeln, men ibland även i den djupa vadmuskeln.

Tillståndet uppstår vid en snabb och/eller kraftig muskelkontraktion, och som namnet anger drabbar den ofta tennisspelare. Skadan kan dock uppstå inom de flesta idrotter eller rörelsemoment som innehåller mycket hopp och snabb acceleration.

Gubbvad innebär smärta lokaliserat till muskelbuken på insidan av vaden.  Oftast i området där hälsena övergår till vadmuskler. En vanlig överbelastningsskada där faktorer som nedsatt styrka/funktion, hållning och begränsat rörelseomfång i relaterade muskler och leder ofta ligger till grund för besväret. Ofta envis och ihållande men relativt låggradig smärta.

Hälsporre, plantarascit och plantarfascipati är olika namn på samma åkomma. Symtomen är smärta under hälen oftast de första stegen på morgonen eller vid långa promenader. Ordet hälsporre kommer från den benbit som tros växa ut precis där hälen övergår i hålfot. Eftersom inte alla med dessa symtom har denna benbit och många har denna benbit utan att ha symtom så kan man inte vara säker på att just hälsporren ger smärta. Därför kallas det oftare plantarfascipati.

Obehandlad plantarfascipati tar lång tid på sig att gå över, ofta 1,5–2 år. Vid behandling så kan man ofta minska besvären rejält. Våra erfarenheter säger att upp till 90% blir besvärsfria på 3–6 behandlingar. Behandlingen kan gå ut på riktad rehabträning, tejpning, tips om ortoser och manuell behandling där man försöker reaktivera den akuta inflammationsfasen för en snabbare läkning.

Hallux valgus betyder sned tå och innebär att stortån är vinklad inåt mot de andra tårna. Detta är den vanligaste fotåkomman med överrepresentation hos kvinnor. Även om trånga skor inte kan bevisas orsaka besvären så finns det här problemet inte hos befolkningar som går barfota. Det finns viss ärftlighet finns för Hallux valgus.

Har man provat att gå i så breda och mjuka skor som möjligt under en tid, men ändå inte blivit av med besvären så kan man försöka med behandling av fotens leder och riktad rehabträning för att stärka upp fotens tre valv. Om manuell behandling, fotortoser och träning inte fungerar så rekommenderas operation. Det är sällsynt att besvären återkommer efter en operation.

Kallas också Mortons sjukdom, metatarsalgi. Mellan fotens främre tåleder så går det nerver ut i tårna. Vissa kan få klämskador på dessa nerver som då retas och svullnar. Orsaken kan vara för trånga skor eller någon form av överbelastning. Andra orsaker kan vara löpning, nedsjunkna fotvalv, hammartår eller andra former av trauma mot foten.

Symtomen uppstår oftast när man belastar foten i för trånga skor. Det kan kännas som en brännande, stickande känsla och ibland även domningar i foten.

Om symtomen blir värre och nerven är skadad finns risk för permanenta nervskador. För att undvika kirurgiska ingrepp är det viktigt att få hjälp med detta besvär. Utredning och behandling går i första hand ut på att utesluta allvarliga sjukdomar och att avlasta främre delen av foten. Ibland hjälper det med att köpa en pelott som stödjer främre fotvalvet.

En stukad fot innebär att ett eller flera ligament i foten har blivit skadade. Foten har många ligament men det vanligaste som skadas är det som sitter framför den yttre fotknölen. Det är väldigt viktigt att snabbt börja behandla en akut stukning.

PRICE: Protection, att skydda leden. Rest, initial vila för leden. Ice, kyl för att förhindra svullnad. Compression, tryckförband för att skydda mot smärta och svullnad. Elevation, högläge för att minska blodtrycket i den skadade kroppsdelen.

Så fort man kan stödja på foten så är det viktigt att börja rehabträna för att få upp styrka och balans. Fotens leder behöver röra sig naturligt i förhållande till varandra och funktionen är viktig för att inte drabba andra delar av kroppen. Ett exempel på det är att stödja för mycket på det friska benet och få överbelastningar på grund av det.